feminism

Inför Internationella kvinnodagen 8 mars…

Inför den Internationella kvinnodagen 8 mars delar vi i Vänsterpartiet Vingåker på lördag ut det rykande färska numret av magasinet Rött i Vingåkers centrum mellan kl. 11 och 13.
Inbladat i tidningen hittar du också lokal information om frågor med jämställhetsanknytning som vi driver i vingåkerspolitiken.
Se till att du får ditt eget ex. på lördag!

Rött

Vänstern i Vingåker uppmärksammar Internationella kvinnodagen 8 mars

8mars_Vingåker

Kaisa Komulainen-Nilsson delar ut nejlikor till alla vingåkerskvinnor utanför Coop/Systemet och Lasse Nilsson utanför ICA vid Vingåkers torg. Utanför Coop i Högsjö delade Bengt Tholin ut blommor och i partilokalen på Köpmangatan 11 väntade Yvonne och Hasse Olsson med kaffe för de som var sugna på att diskutera dagens ämne!

 

Internationella kvinnodagen i Vingåker

Microsoft Word - Program som ska bli pdf.doc

 Vi stödjer alla världens kvinnor i deras kamp på den internationella kvinnodagen. Vi bjuder in till fika och samtal på vår partilokal  Köpmangatan 11 i Vingåker mellan 15-18  fredag den 8 mars. Välkomna!

Dagen har sitt ursprung i USA, men togs över av Lenin revolutionens Sovjetuinionen. Sedan föll den i glömska innan den på nytt lyftes upp av yttersta vänstern, för att till slut bli helt okontroversiell. Så ser internationella kvinnodagens historia ut i korthet:

På fredag, den 8 mars, firas den för 102:a gången sedan starten 1911. Vid den tiden hade kvinnorörelsen växt sig stark och kampen för kvinnors rättigheter — framför allt kvinnlig rösträtt — hade blivit en av de stora politiska frågorna.
Det blev också en allt tydligare koppling mellan kvinnorörelsen och den politiska vänstern. Idén till en internationell kvinnodag kom från den tyska kommunisten Clara Zetkin.

Den internationella kvinnodagen har en turbulent historia. Här följer några av de viktigaste årtalen:

1909: En kampdag för kvinnlig rösträtt införs i USA.wecandoit-tjej_6cm
1910: Den tyska kommunisten Clara Zetkin lägger fram ett förslag om en särskild kvinnodag.
1911: Internationella kvinnodagen firas för första gången.
1917: Ryska revolutionen. Firandet av kvinnodagen blir förknippat med kommunismen.
1921: Vid en konferens i Moskva beslutas att kvinnodagen ska firas den 8 mars.
1922: Kvinnodagen blir officiell helgdag i Sovjetunionen.
1969: Efter många år i skymundan lyfts kvinnodagen åter upp i ljuset. Initiativet kommer från studentrörelsen i USA.
1972: Kvinnodagen blir åter ett stort evenemang i Sverige.
1978: Kvinnodagen blir en av FN:s högtidsdagar. Sedan dess har firandet ökat och spridit sig till allt fler länder på jorden.

 

 

Svensk kvinnohistoria i årtal:

1632
En skola för flickor grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius. Ämnena på denna skola var katekesen, läsning, räkning och annat som de senare kunde ha nytta av.

1748
Vetenskapsakademin får sin första kvinna, Grevinnan Eva De la Gardie-Ekeblad.

1773
Konstakademin får sin första kvinna Ulrika Pasch.
Den första kvinnotidningen ges ut (Hvad nytt? Hvad nytt?) av Anna Hammar-Rosén. Tidningen fick ett ryckte om sig att vara av hög litterär kvalitet.

1839
”Det går an” publiceras av Carl Jonas Love Almqvist.

1845
Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.

1846
Ogifta kvinnor(änkor, frånskilda) får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel.

1853
Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.

1858
Ogift kvinna som fyllt 25 år kan bli myndig efter ansökan i domstol. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1859
Vissa lägre lärartjänster och statstjänster får nu innehas av kvinnor.
Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona börjar ge ut ”Tidskrift för hemmet” senare ”Herta”.

1861
Högre lärarinneseminariet grundas.

1862
Kvinnor(ogifta kvinnor och änkor) och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt.

1863
Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder, om hon vill kan hon avsäga sig sin myndighet.

1864
Mannen förlorar sin lagliga rätt att aga sin hustru.
Den nya handels-,fabriks och hantverksförordningen införs. Vilket ger ogifta kvinnor samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet.
Statens normalskola för flickor upprättas.

1870
Kvinnor får rätt att ta studentexamen men endast som privatister(”mogenhetsexamen”).

1872
Kvinnan får själv bestämma vem hon skall gifta sig med.

1873
Kvinnor får rätt att ta akademisk examen på universitet, dock inte teologisk eller högre juridisk.
Det finns dock inga tjänster för kvinnor att få
Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas. Föreningen går senare upp i Fredrika Bremer Förbundet, 1895

1874
Gift kvinna får rätt att handha sin enskilda egendom och även råda över förtjänsten av eget arbete. Detta regleras genom äktenskapsförord.

1884
Fredrika-Bremer Förbundet bildas.
Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 år, samma ålder som män.
Göteborgs Kvinnoförening bildas.

1886
Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen bildas.
Den första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.
Sonja Kovalevsky, blir första kvinnliga universitetsprofessorn(i Matematik).

1888
Den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen bildas: Kvinnliga Arbetarförbundet.
Den första kvinnliga med.lic. -Karolina Widerström utexamineras.

1889
Kvinnor blir valbara till fattigvård, skolvård m.m.(gäller ogifta kvinnor med egendom).

1892
Stockholms Allmänna Kvinnoklubb bildas, klubben ansluter sig samma år till SAP.

1900
Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industrin under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till 6 veckor – alltid utan ersättning.
Kata Dahlström blir första kvinna i den socialdemokratiska partistyrelsen.

1901
Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.

1901-02
Föreningen för kvinnors politiska rösträtt bildas lokalt i Stockholm och Göteborg.

1902
Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor.

1903
Föreningarna slås ihop och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas.

1904
Kvinnornas Fackförbund inträder i LO.

1907-1909
En röstreform genomförs som ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.

1909
Selma Lagerlöf får nobelpriset i litteratur.
Allmän rösträtt för män vid 24 år.
Nattarbetsförbud för kvinnor införs.

1910
Preventivmedel förbjuds i lag.
Kommunala poster får innehas av kvinnor.

1913
Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män.
Anna Herslow och Kristina Frank blir första kvinnorna i stadsfullmäktige, Malmö.

1914
Selma Lagerlöf blir den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin.

1918
Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.

1919
Kvinnor får rösträtt och blir valbara vid 23 års ålder.

1920
Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund bildas.
Moderata Kvinnoförbundet(MKF) bildas under namnet Centrala Kvinnorådet.

1921
Kerstin Hesselgren blir första kvinnan i riksdagens 1:a kammare(5 st invalda i hela riksdagen).
Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.
Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken, Fadern är dock barnets förmyndare i i ekonomiskt hänseende ej vad gäller vårdnaden.
Lagen om kvinnans oskuld vid giftermål upphävs.
Bestämmelse om att kvinnan skall bära mannens släktnamn införs.

1923
Behörighetslagen likställer kvinna och man när det gäller rätt att inneha statstjänst, med undantag för sådana tjänster som kräver utövande av våld t ex officer, samt präst och domartjänster.

1925
Lag om gift kvinnas medborgarskap.

1927
Statliga läroverk öppnas för flickor med samma villkor som för pojkar.
Kvinnolista införs på försök i stadsfullmäktigevalet i Stockholm.

1931
Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm.
Moderskaps försäkring införs via sjukkassorna, för kvinnor ej berättigade till sjukkassa finns moderskapsunderstödet.

1933
Centerkvinnorna Centerpartiets kvinnoförbund, bildas under namnet Svenska Landsbyggdens Kvinnoförbund.

1935
Kvinnor får lika stor folkpension som män.

1936
Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd.

1937
Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor (i medicin).
Likalön för kvinnliga och manliga folkskollärare införs.

1937-38
En mängd lagar om mödraskap och barnavård träder i kraft.
Förbudet gällande användning, upplysning om och försäljning av preventivmedel upphävs.

1939
Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.

1945
Lise Meitner blir första kvinnliga utländska ledamot i vetenskapsakademin. (Hon blir sedan svensk ledamot 1951)

1946
Alla statliga tjänster utom präst- och militärtjänster får nu kvinnor rätt till med lika lön.
Alla kvinnor i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av de särskilda kvinnolönerna.

1947
Allmänna barnbidrag införs.
Karin Kock blir Sveriges första kvinnliga stadsråd.

1949
Kvinnan, vid sidan av mannen, erkänns som förmyndare för sina barn.

1951
Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare.
Kvinnan får bli förmyndare för sina egna barn vid makens frånfälle.

1955
Sjukförsäkringen förstatligas; kvinnan får rätt till 90 dagars mammaledighet.

1958
Kvinnor får rätt att bli präster.
Kvinnohistoriska Samlingarna grundas av Eva Pineus, Rosa Malmström och Asta Ekenvall.

1960
Lika lön för lika arbete för kvinnor och män införs.
LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.

1961
Maja Britta Oldin blir första kvinnliga rådman, vid Stockholms rådhusrätt.

1962
Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.

1964
P-pillren godkänns i Sverige.

1965
1962 års brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag.

1970
Jämnställdhet inskriven i läroplanen.

1971
Särbeskattning införs.
Kvinnobulletinen startas.

1972
Grupp 8 ordnar den första 8 mars demonstrationen.

1974
Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.

1975
Ny abortlag införs. Kvinnan själv bestämmer om abort t o m 18:e havandeskapsveckan.
Likalönsdirektivet(EU).
FN inför ett internationellt kvinnoår.

1976
Förordning om jämnställdhet i den statliga sektorn.
Anna Christensen blir första kvinnliga professor i juridik.
Likabehandlingsdirektivet(EU).

1978
Birgitta Ulvhammar blir Sveriges första kvinnliga generaldirektör för Skolöverstyrelsen.
Socialförsäkringsdirektivet(EU).

1979
Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag.
Lagen om jämnställdhet i arbetslivet antas i riksdagen.

1980
Lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.
Även skolor skall verka för jämställdhet.
Jämställdhetsombudsman (JämO) införs.
Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.

1981
Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.

1982
ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet införs.
Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs.
Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.
Kristdemokratiska kvinnoförbundet(Kds-K) bildas.
Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats.
Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.
Fem lagar om kvinnors och barns rättställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.
Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn.

1983
Alla yrken blir öppna. För kvinnor även inom försvaret. 

1984
Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.
Jämnställdhetsavtal inom statliga sektorn införs.
Gunhild Kyle blir innehavare av Nordens första professur i Kvinnohistoria som inrättas i Göteborg.

1985
Karin Söder blir Sveriges första kvinnliga partiledare(Centerpartiet).

1986
Egenföretagardirektivet(EU).
Pensionärsdirektivet(EU).

1989
Nordisk handlingsplan för jämställdhet.
Lillemor Arvidsson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande(Kommunalarbetareförbundet).

1991
Jämställdhetslagen Kommer till.

1992
Graviditetsdirektivet(EU).

1994
Sveriges Riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor.

1995
Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.
Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.
Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.

1996
Föräldraledighetsdirektivet(EU).

1997
Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande ”Ty makten är din…” där vissa paragrafer i jämställdhetslagen föreslås förtydligade.
Christina Odenberg blir första kvinnliga biskopen.

1998
Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs.
Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.
Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.
Lag om kvinnofrid träder i kraft.

1999
Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag.

2000
Wanja Lundby-Wedin blir första kvinnliga ordförande i LO.

2001
Lag om likabehandling av studenter i högskolan.

Tar historien slut här? Naturligtvis inte, Kolla in Vänsterpartiets arbete för mer feminism på partiets hemsida!

 

Vänsterpartiet Vingåker på Facebook
Bli medlem idag!
Bli medlem idag!
Kategorier